torsdag 3 mars 2011

Vilda tankar om flytt!

Fast vi har det bra på många sätt i vårt lilla hus
och i lilla samhället vi bor i,
så tränger det på, att byta ställe.
Något annat, något nytt eller för den delen något gammalt.
Jag har ingen riktig bild av drömstället för det finns många.
Stilen varierar också efter dagsformen fast hellre grovt än småttigt...
I bland vill jag vara vild och ta mig långt iväg och ibland räcker det med några gator bort.
Att vi fyra som bor här nu inte skall leva tillsammans i en evighet har också gjort sig påmind och tanken över det är blandad och ganska sorglig om jag skall vara ärlig.

Februaritröttheten har gått över i marsgrubblerier.
Inget särskilt har hänt, jag skrattar men har svårt att känna mig riktigt glad.
Vad skall hända?
Vad vill jag skall hända?
Tiden bara går, vad gör jag med den?
Vad betyder "lev här och nu" när det finns så många måsten.
Eller finns det?
Vad är det jag måste?

Flytta?

Nä, det måste jag inte.
Men jag måste snart ha värme och sol.
Den bristen är förödande på humöret som sjunker och sjunker.
I det är jag förmodligen inte ensam...
Ja, suck.
Jag drömmer vidare om lättare tider och gladare.
Sittandes i vårt lilla hus utan något egentligen att klaga på!

7 kommentarer:

  1. Att veta att barnen inte skall bo kvar kanske så länge måste vara en jobbig känsla.
    Tror att den här vintern tar knäcken på många. Vi behöver ljuset och värmen. Allt blir ju så mycket lättare då.
    Hoppas att du snart känner dig bättre till mods.

    Stor varm kram

    SvaraRadera
  2. Å, om du visste hur väl jag känner igen mig i dina funderingar! Jag kan känna lätt panik över hur tiden bara går medans man jobbar, jobbar, jobbar. Och någonstans i bakhuvudet finns tankarna: Är det här mitt i livet? Peaken? Ska jag jobba med samma sak ända fram till pensionen!?! Och, ja, barnen växer IFRÅN en! Och det är som det ska, men ändå...sorgligt!
    Och sedan dessa vintrar som fullständigt suger livslust ur en. Jag sa just till H i kväll att jag inte vet om jag fixar att bo i Sverige längre, när det är snö, kallt och mörkt halva året. Ska man bara längta bort tiden, att den ska gå snabbt, så att man står ut? Jag menar, tiden är ju livet: och det känns ju inte så bra att vilja avverka tid snabbt...
    Usch, nu blev du kanske ännu mer nedstämd...Men du: Jag tror att våren kommer på riktigt snart. Och då är alla dystra tankar långt borta! (Eller också vet du väl att det vänder efter 46...? Haha...)

    Stor styrkekram! Lättare och gladare tider kommer snart! Lovar!

    // AH

    SvaraRadera
  3. Ang statistik: Först måste du ha kryssat i rutan för "Använd På prov i Blogger som min standardinstrumentpanel" (blått fält överst lite till höger).
    Sen går du bara in på "Statistik" och så går du in på fliken "Trafikkällor". Nederst där ligger "Sökord".
    Plättlätt!

    SvaraRadera
  4. Jag kanske kan pigga upp dig lite!!
    Det är så att jag har vunnit 2 biljetter till "Hem & Villa" mässan:))
    Nu är det ju så att jag aldrig kommer att bli gay men vän det tror jag nog alltid att jag kommer att förbli!
    Så om du känner för det kan vi gå tillsammans och drömma om nya renoveringar och projekt!!!
    Och livar inte det upp så vet jag inte vad??
    Kram på dig så ses vi imorgon!!

    SvaraRadera
  5. Jo nog händer det så att man funderar lite ibland! Men än mer påtagligt blir det när yngste grabben passerat myndighetsåldern;-))

    SvaraRadera
  6. Det är så skönt att tänka och fantisera. Se vad kroppen känner och tycker. Omvärdera. Fundera.

    Hoppas ni kommer fram till något bra. Men lite sol brukar ofta göra susen. :)

    SvaraRadera
  7. Sådana tankar kan vara jobbiga, tror att det är längtan efter våren som gör det.
    Varför börjar du inte titta på lite hus på hemnet? Kanske titta på något i verkligheten? Då brukar man känna vad som känns rätt eller fel. Stanna eller flytta. Det brukar hjälpa mig i alla fall.
    Håller med dig om att alla måsten tar upp enormt mycket tid. Ta vara på sådana saker i vardagen som att ge någon ett extra leende, en kram, ett vänligt ord, lyckan att få vara med sin familj, ät något gott, drick något gott, ta en promenad och njut av den!
    De här tipsen är till mig själ också! Men jag tror på dem, för måstena kommer inte att försvinna!
    kram Jessica

    SvaraRadera