När läkaren snittat upp vad han skulle utropar han: - oj, oj,oj jag förstår att du haft ont här var det trångt. Sjuksyster fyller i: - det är sällan vi ser att det ser ut så här.
Jag blev så chockad att jag börja gråta.
För ibland har jag tänkt att jag inbillar mig och det nog inte är så farligt.
- du skulle varit här för länge sen säger läkaren och det är klart att jag skulle men man kämpar på och vänjer sig vid hur man mår.
Just nu pulserar det så in i he... men blir det bara bra sen så är det lättare att stå ut och oddsen på att det blir bra är goda.
Så jag biter ihop.
Fika kanske inte hjälper mot smärta men gott är det.
Vi har suttit och tittat på Sveriges mästerkock, min favorit åkte tyvärr ut i kväll så jag får heja på någon annan nästa avsnitt.
TV:n tillsammans med mina böcker kommer vara mina goaste vänner en tid framöver tills det onda dämpat sig.
Tillståndet just nu kan jag annars närmast beskriva med ett ord:
AJ!