torsdag 25 november 2010

Rätt glad!

I gårkväll bjöd min kära kollega Helena på smyckeparty och på en alldeles underbar cheesecake.
Det blev både handlat och ätit, mest ätit!
Hoppas jag kan återkomma med receptet för det var en hit!

Anders brukar barmhärtiga sig på torsdagmornar och gå ut med Chelsie eftersom jag börjar tidigt. Denna veckan är han i England så klockan stod på 5.00 i morse för att jag skulle hinna med allting innan det var dags att cykla i väg. Snön har singlat ner hela dagen lugnt och sakta och eftersom vinterdäcken inte kommit på bilen så fick det bli cykel.
Vid tre-tiden var det dags att handla. City gross ligger inte långt härifrån men handlelistan var för lång för att klara den på cykeln.
En snabb check, jodå, det skall nog gå bra. Snön blir blask på vägen och det är fortfarande ljust, det blir bilen.
På vägen hem är det inte lika ljust och jag kör inte fort när bilen framför bromsar in vid rondellen.
Jag bromsar men min bil bara glider och närmar sig bilen framför.
Det konstiga är att jag tänker: "jag drömmer"
Jag svänger upp på trottoaren för att undvika en krock och glider förbi framförvarande bil på hans högersida samtidigt kommer en buss in i rondellen från vänster. Jag glider ner i rondellen, bussens sida är en meter framför mig när min bil stannar och bussen susar förbi.

Ingen krock, inget allvarligt hände, jag kör bara iväg och hem.
Ändå darrade jag i hela kroppen och förbannar mig själv för min dumhet.
Tänk om det gått någon på trottoaren som jag inte sett i mörkret?
Vad skulle hänt om jag inte fått stopp på bilen och glidit rätt in i bussen?
Känslan pendlar mellan gråt till rätt glad!

I dag tänker jag inte göra mer än att gå ut med Chelsie igen och sen bädda ner mig med filt och något varmt att dricka framför Robinsson. Oscar får ta bussen till träningen - det känns inte bra men det kan inte hjälpas, köra bil i snöväder utan vinterdäck gör jag inte fler gånger om än sträckan är kort!

6 kommentarer:

  1. Tur att det gick så bra som det gjorde! Jag har glidit rätt bra i vinterdäck också, där det varit is under.
    Förstår att du är skakis, men det gick ju bra!
    stor kram!

    SvaraRadera
  2. Älskade vännen! Så glad jag är att allt gick bra. KRAM!

    SvaraRadera
  3. Vännen det var jag...Camilla såklart...

    SvaraRadera
  4. Sicken hemsk upplevelse! Kan tänka mig hur du mår och inte någon make hemma att krama eller slå på med tanke på att han inte bytt däcken - för det är väl en sak som bara män gör eller?

    SvaraRadera
  5. Men nu menar jag inte att man ska slå sina nära och kära men jag menar att ibland när man är mycket upprörd så...

    SvaraRadera
  6. Vilken tur att det gick bra...det är förrädiskt med halkan,förstår din känsla efteråt! Jag har precis förmanat äldste sonen som ska in till stan ikväll, att han ska köra sååå försiktigt. Vinterdäcken är på men du vet....mammahjärtat slår oroligt och vill förvissa sej om att de tänker på allt när de kör!

    Mysig kväll med smyckeköp och god kaka...ser fram emot recept! Har ringt maken om inköp av philadelphiaost och floursocker så vi kan göra din röra till pepparkakorna och glöggen ikväll=)

    Ha en mysig fredagskväll...här blir det mat och lite glögg framför tvn.

    stor kram
    tina

    SvaraRadera