söndag 16 oktober 2011

Pep!

Försöker med alla medel peppa mig själv till bättre humör.
När den ena dagen är den andra lik och dag läggs på dag, är det lätt att tappa riktning.
Vart är jag på väg och vad vill jag nu?
"Man" bestämmer i stort sätt själv hur man ska må och vem ska ta sig i sin egen krage om inte man själv?
Det är ju så förfärligt tråkigt att gå omkring utan lust, så nu har jag sagt: skärp dig männska till mig själv och det återstår bara att se om det hjälper!

Den här planschen är inhandlad i Kalmars hemslöjdsaffär för en sisådär 25 år sen (finns det hemslöjdsaffärer nuförtiden?) I dag fick den sig en inramning på Gallerix och blev till en fin tavla. Texten är suverän och "man" kan inte låta bli att dra lite på munnen när man går förbi den i hallen eller ser den från köket!

Söndagens kvällsfika blir Nettans kladdkakor i formar och till det vispgrädde på burk. Vissa traditioner är synd att bryta, som en kaka på söndagen, annars tror jag att det är just det jag behöver för tillfället.
Nya rutiner - bryta mönster - inte vara så bekväm.
Ett återkommande ämne för mig tror jag bestämt.
Mycket snack & lite verkstad!
Men endera dan gör jag kanske slag i saken - kanske alltså!

Min bloggvän AnneLie har receptet på glöggen på en av sina bloggar:
Titta gärna där.
I mitt recept har jag ingen ingefära annars är det identiskt plus att hon säger att allt efter tre veckor funkar bra för tappning på flaskor.
Bra tips för mig!

8 kommentarer:

  1. Det är så oehört tråkigt att vara nere i skorna och ibland kan det vara svårt att bryta trenden. Men precis som du säger är det oftast bara man själv som kan påverka det och det är jobbigt. Ibland önskar man att någon annan hade kommit med en troll medicin som hade gjort att humöret hade vänt.
    Ett biobesök kanske såhär i höstens mörker?

    Kram
    Cina

    SvaraRadera
  2. Vi får hjälpas åt att peppa varandra, det kan behövas nu när vi går in i den dystra och kalla årstiden.
    Jag finns för dig om du vill, det vet du<3
    Ses imorgon och kram på dig!!!

    SvaraRadera
  3. Monica...oj vad jag känner igen mig i det du skriver om var man befinner sig i livet och vart man är på väg! Är inne i ett stim med lite negativa känslor över vad jag ska göra med livet nu när barnen är vuxna och på väg mot sina egna liv. Innan hade man fullt upp med allt runt ikring familjen och "logistiken" hur allt ska funka och planeras..nu plötsligt är man nästan överflödig, nåja, när det gäller mat och tvätt är jag väl fortfarande oumbärlig=). Skönt att läsa om fler som har samma känslor och tankar...att bryta mönster är nog en riktigt bra idé!! Bra där också med den härligt uppmuntrande inramade planschen du hängt upp där du ser den ofta!
    Vi ses snart här i bloggvärlden...varm kram !!

    SvaraRadera
  4. Så jobbigt när man känner sig nere. Hoppas att du hittar tillbaka harmonin snart.
    Stor kram

    SvaraRadera
  5. Jag känner så väl igen mig och förstå mig rätt när jag säger att det är skönt att höra att man inte är ensam om att känna så här. Jag behöver verkligen ta tag i mig själv och göra positiva saker, så jag ser fram emot att följa din vardag och på så vis hitta tips på något som kan hjälpa oss framåt. Så okej, jag håller med nu skärper vi oss.
    Kram Catarina

    SvaraRadera
  6. Känner som du men tänker positivt och hoppas det går över. Skickar en stor kram och försök att titta på din nygamla tavla ofta för man blir glad av den!
    kram

    SvaraRadera
  7. Ja lite pepp ibland skadar inte...Det är väldigt lätt att hamna "därnerenågonstans" när man börjar fundera över vissa saker..livets gång osv...
    Jag kan hamna i dåtiden väldigt lätt..ja då när barnen var mindre o det var fullt ös hela dagarna, när man inte hann fundera så mycket utan man bara levde...
    Skickar dig många peppkramar o hoppas du är tillbaka snart

    SvaraRadera