onsdag 20 oktober 2010

Hur vet man...

... om man gör rätt?
Har för första gången ringt upp rektorn och haft klagomål.
Bara det är en aningens ångestladdat eftersom jag för det mesta tycker att man får acceptera lite dåligt om det också finns något bra.
Bit ihop är också ett uttryck som halkar ur min mun då & då efter att barnen fått medhåll i sina upplevelser och känslor. Man kan inte springa och klaga på allt som inte passar en hela tiden och hota med anmälningar i parti och minut.
Men nu har det alltså skett och det jag gruvar mig för nu är såklart konsekvenserna av det klagomålet som jag framfört.
- kommer saker och ting bli bättre?
- tänk om det blir sämre?
- kommer det att slå tillbaka på mitt barn?

Uppföljningssamtal skall vi ha om två veckor och rektorn håller med om att mina/våra synpunkter är helt rätt, så det stödet känns bra. Men jag oroar mig ändå för om det är rätt eller fel att lägga sig i.
Självklart känner jag att det varit rätt men efter massor av grubblande så kan det också gå helt galet så hur vet man?

2 kommentarer:

  1. Konstruktiv kritik ska man alltid ge - pajkastning på sandlåde nivå ska man skippa. Du är helt säkert på rätt väg!
    Styrke kramar -♥-

    SvaraRadera
  2. Jag känner igen de där tankarna, men om mitt barn inte mår bra av det måste jag framföra mina klagomål eller hur? Du gjorde rätt och rektorn höll med, det betyder ju att du inte har fel!
    Visst är det jobbigt att framföra negativa saker, men om det kan generera till något bra, så var det ett bra beslut!
    kram

    SvaraRadera