måndag 15 februari 2010

Nöjd?

I intervjuer av stora företagsledare på TV-nyheterna hör man allt som oftast frasen "Man skall aldrig vara nöjd" Aldrig sätta sig ner och tänka det här var bra, nu jobbar vi med detta.
Utan hela tiden jobba mot nya mål, bli bättre, större, mer eller vad det nu kan vara man skall bli.
Tankarna i sig stämmer säkert. Stora företag måste hela tiden utvecklas och jag har själv ingen erfarenhet av den typen av arbete.
Det jag reagerar mot är bara den frasen: man skall aldrig vara nöjd!
Tänk ett liv i ständig strävan, kämpa och slita jobba,jobba.
Vad skulle hända med mig om jag aldrig kan få vara nöjd efter allt mitt slit? Jag skulle sakta dö.
När en av sönerna säger samma sak till mig häromdagen blir jag förfärad - mamma, man skall aldrig vara nöjd, man kan hela tiden träna mer!
Vad skall jag svara? I min värld är det helt galet.
Nöjd är för mig en av de mest härliga känslorna, den kan infinna sig lite när som helst, oftast om jag presterat något eller om jag får en snäll kommentar. Om jag har städat hela huset t.ex då är jag (jävligt) nöjd!
- skall jag behöva skämmas för det nu helt plötsligt? Det innebär ju inte att jag aldrig mer skall städa huset. Nöjd är ju trots allt en flyktig och kortvarig känsla, det normala läget infinner sig ganska snabbt igen dvs. "vad händer nu?" Just därför är det sorgligt att man står i TV och basunerar ut aldrig-nöjd-filosofin.
Jag tror bestämt att den är förödande för mänskligheten, det måste finnas ett bättre ord att beskriva framåtsträvandet utan att förgöra ordet nöjd.
Ja, det tycker i alla fall jag och därmed är jag nöjd!

7 kommentarer:

  1. Visst ska man vara nöjd, absolut! Men det finns alltid förbättrings möjligheter. Dessa ser man efter ett tag när man har jobbat med sin "förbättring" och då vill kan utveckla ideérna ännu mer. Det är det drivet som man förmodligen menar.
    Jag kan känna mig nöjd med saker som jag har gjort och preseterat men efter ett tag ser jag nya brister och möjligheter till förbättring. Nya utmaningar som man ska tackla och bearbeta.

    SV:Anton tackar för de fina orden! Muffinsen var fantastiska, även om jag delade en muffins i fyra bitar och åt endast 1/4.

    Kramizar

    SvaraRadera
  2. Jag är fullt övertygad om att man ska vara nöjd och stanna till i det lite! Jobbar själv med utvecklingsfrågor och är ständigt ett steg före i processen för att komma framåt. MEN jag försöker alltid stanna upp och känna mig nöjd när jag nått ett steg på vägen! Vilar i den känslan ett tag innan jag går vidare♥

    Tycker vi kan starta en "Var nöjd" kampanj där vi pläderar för nyttan av att ge sig tid till att vara nöjd;-))

    SvaraRadera
  3. Jag tycker absolut att man skall vara mera nöjd än vad man tillåter sig att vara. Kram

    SvaraRadera
  4. Nöjd är en sak, men att luta sig tillbaka och nöja sig, det är en annan. Kanske är det lätt begreppsförvirring det rör sig om?

    SvaraRadera
  5. Jag anmäler mig med glädje till kampanjen "Var nöjd".

    Jag föstår din frustration kring ämnet och håller med dig.
    Samtidigt finns såklart en strävan att utveckla och utvecklas.
    kram
    //Nettan

    SvaraRadera
  6. Jag tycker det är viktigt att vara nöjd, men som Anne säger, kanske de har blandat i hop begreppen. Vissa saker kan man utveckla, t ex när det gäller företag, men som privatperson är det annorlunda.
    Jag tycker man ska vara nöjd, man har rätt att vara det. Att aldrig vara nöjd tror jag är farligt. Vad händer om man bara vill ha mer?
    Sedan kan man ju ha mål i livet, vilket jag tycker är viktigt, men det är ju en annan sak.
    Kram

    SvaraRadera
  7. Hej,
    åh tack för din snälla kommentar hos mig. Behöver stöttning känner jag :)

    Visst måste man väl få känna sig nöjd.
    Det låter konstigt om man hela tiden skulle sträva vidare, efter något annat, något mer, något bättre.
    Det är väl lite "carpe diem", stanna upp och njut i vardagen och känna sig nöjd att man har det så himla bra!

    Må gott vännen ,
    kram
    Jessica

    SvaraRadera