Halmstadtrippen!

Gå och strosa i Halmstad uteblev fullständigt i fredags.

I stället vräkte regnet ner precis hela dan.

Publiken kunde skyla sig - det var värre för spelarna.

Allting & alla blev precis dyngsura.

Man säger att vi är tråkiga i Sverige för vi pratar alltid väder.

- Finns det verkligen inget roligare att prata om?

Självklart, men vädret är så avgörande för hur vi mår.

Jag föreställde mig att vi skulle sitta på utefik och äta och dricka gott.

Jag skulle gå i lilla kjolen och linnet och shoppa på de mysiga

gågatorna. Sen skulle vi sitta i brassestolarna och heja på Gustav.

I stället frös vi mest hela tiden medans vi stod under paraplyet.

När det inte blir som man tänkt får man tänka om.

Hotellet hade spaavdelning med bastu & bubbelpool

med fin utsikt på översta våningen.

Det var inte fel!

Middag på Harrys på kvällen (inomhus)

Inte fel det heller.

I går kom solen igen och Anders tränarkollega med fru.

Vi körde ut till Tylösand och fikade på Bettans bar

och sen gick vi i stan och ner till hamnen

och pillade i oss en räklåda.

Så snabbt vänder vädret och humöret.

För vädret & humöret hänger ihopa det bara är så!

Sen var det ju fotbollen ja.

Sist i gruppen.

Nån skall bli det.

De spelar sista matchen om en stund, final i D - slutspel.

Anders & jag är hemma igen. Oscar är också hemma,

de åkte ur Dana med straffar i åttondelen.

Alla dessa cuper de åker på - så förväntansfulla.

I ett enda slag är de sen över.

Besvikna i bland - nöjda med sin insats i bland.

Hem och vila & träna sen tänds gnistan igen och förhoppningarna inför nästa cup.

Circle of life!