Skolstart!

Så var det dags för lillebror i huset att börja på en av våra högstadieskolor. Visserligen i 6:an men ändå! Nu har vi verkligen inga små barn i huset längre. Det är både skönt och sorgligt att barnen är så stora. Skönt att de är självständiga, jag har massor med tid för mig själv.

Sorgligt att tiden med dem här hos oss har ett slut, en tanke som kommer till mig då & då.

Det dröjer naturligtvis, massor med år till. Med småbarn var tiden med dem evig. Så här kommer vi att ha det resten av livet kändes det som. Nu får man njuta av dem lite då & då mellan kompisbesök, träningar och annat de hittar på. Det är naturligtvis skönt, de verkar trygga och harmoniska. de sköter sin skola efter bästa förmåga. Jag är inte särskilt orolig. Jag vill bara stoppa tiden lite. Jag har lite svårt att fatta att jag har så stora barn. Bara det att jag är numera tom. är kortast i familjen känns konstigt (jag är 1.70)

Själv flyttade jag hemifrån när jag var 18 år. Det är Oscar om två år!!!

Nu tror jag väl att det dröjer lite till för hans del, men tankarna finns där hos mig.

Att det kanske närmar sig. Men jag hoppas det dröjer, jag vill ha dem hos oss länge till!

Gustav och jag var och shoppade en ny "skolväska" i dag. Det duger inte med ryggsäck längre. Förutom att han skulle kunna ha sommarlov lite till, verkar han tycka att det är helt okej och kanske tom. på tiden att börja på ny skola och få lite nya klasskamrater. Det är nog mest upprop i morgon, så de får en lugn start. Det blir säkert jättebra!