Vad i "allsindar" skall jag med den till?
Hur kan folk hänga ut sitt privatliv på nätet och hur hinner de, har jag hört mig själv säga vid några tillfällen. ( det är därför jag skäms lite nu!)
Sen har jag läst mer & mer på olika bloggar och jag har blivit inspirerad av roliga och tänkvärda inlägg. Många visar bilder på sina vackra hem, och eftersom jag är en storslukare av heminredningstidningar så är det fantastiskt roligt att ta del av sköna bilder både inne och ute hos den vanliga lilla människan.
En annan sak som varit bidragande är att jag saknat ett sätt att få ur mig mina funderingar.
Från det jag var 15 år fram till jag blev sambo med min man, då var jag 25,
har jag varit en flitig dagboksskrivare. Dagboken fick veta allt, tankar vändes och vreds på fram och tillbaka. Ett skönt sätt att få ur sig glada händelser, kärleksbekymmer och oro!
När min man kom in i bilden avstannade allt skrivandet. Det har jag tolkat som att jag hittat rätt i livet och behovet av att skriva av sig, avstannade och flöt iväg.
Sen dess har det gått några år, en hel massa om jag skall vara ärlig.
På senare tid har jag tänkt många gånger på att ta upp skrivandet igen.
Men vem skriver dagbok med en penna idag?
Det fick bli en blogg istället.
Om nu mina tankar är så vilda det vet jag inte, men det känns jättepirrigt och roligt att sitta här nu. Jag tror t.o.m. att jag är på väg att sluta skämmas.
Just nu skiner solen fast det har lovats regn.
Det tar jag som ett gott tecken!
Kram på er var ni än är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar